Betakaroten: vad det gör för huden, och varför tabletterna kräver försiktighet
Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin i morötter och grönsaker. Så mycket vet vi om tabletter, hudfärg och solskydd, och varför rökare ska avstå.

Betakaroten är det orangegula färgämnet i morötter, sötpotatis och många andra grönsaker, och kroppen kan göra om det till A-vitamin. Som tillskott kan det ge huden en varmare gulorange ton, men det ger ingen solbränna, ersätter inte solskydd och är ett tillskott som rökare enligt EFSA ska låta bli.
Vad är betakaroten?
Betakaroten tillhör karotenoiderna, en grupp färgämnen som växter använder för att skydda sig mot ljus. Livsmedelsverket beskriver betakaroten som den vanligaste karotenoiden i maten och som ett så kallat provitamin A, alltså ett förstadium till A-vitamin. Kroppen omvandlar det till A-vitamin när den behöver det. Även alfakaroten och betakryptoxantin kan omvandlas, men betakaroten är den du får i dig mest av.
Det här skiljer betakaroten från färdigbildat A-vitamin (retinol), som finns i animaliska livsmedel som lever, ost och ägg. Retinol i stora mängder kan skada, medan Livsmedelsverket konstaterar att risken för överdosering via karotenoider är mindre, eftersom omvandlingen till A-vitamin minskar när intaget ökar.
Betakaroten i mat
Livsmedelsverket nämner grönsaker och rotfrukter som bra källor till karotenoider. I praktiken handlar det om morötter, sötpotatis, pumpa, spenat, grönkål och frukter som mango och aprikos. Ju mer orange eller mörkgrön grönsaken är, desto mer karotenoider brukar den innehålla.
Den som äter varierat får i sig det kroppen behöver. Livsmedelsverket skriver att brist på A-vitamin är mycket ovanligt i Sverige. Du behöver alltså normalt inget tillskott för att få tillräckligt.
Hur mycket A-vitamin som räcker anges i retinolekvivalenter (RE). Rekommenderat intag är 700 RE per dag för kvinnor mellan 18 och 70 år och 800 RE för män i samma ålder. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna motsvarar 1 mikrogram RE 6 mikrogram betakaroten ur mat, men 2 mikrogram betakaroten ur kosttillskott. Betakaroten i tablettform tas alltså upp bättre än det som sitter i maten.
Vad gör betakarotentabletter för huden?
Kort svar: mindre än reklamen antyder. Här är vad som är känt.
Hudfärgen kan förändras. Karotenoider lagras i hudens yttersta lager. En översikt från 2024 av ungefär 100 beskrivna fall av karotenodermi, som tillståndet kallas, visar att hudens gulorange ton då tenderar att bli utbredd och framför allt syns på tjock hud som handflatorna. Den kunde hålla i sig mellan 14 dagar och 4,5 år. Det är ofarligt i sig, och ögonvitorna blir normalt inte gula, vilket skiljer det från gulsot. Har du fått gul hud utan att veta varför ska du ändå få det bedömt av vården.
Brun utan sol? Nej. Sökordet "brun utan sol tabletter" lockar många, men betakaroten gör inte huden brun på det sätt solen gör. Solbränna är hudens eget pigment, melanin, som bildas som svar på UV-strålning. Betakaroten är ett färgämne som sätter sig i huden och ger en gulorange ton, ofta ojämn och mest synlig där huden är tjock. Det är alltså en annan sak än solbränna, och den gulorange tonen är inget skäl att vara mer i solen. Läs mer om fläckar och pigment under pigmentfläckar.
Solskydd? Bara i begränsad omfattning, och inte som ersättning. En sammanställning från 2008 granskade sju studier av betakaroten och solbränna. Den tyder på att tillskott kan ge ett visst skydd mot solbränna, men att det krävde minst tio veckors intag och att effekten växte med tiden. Studierna var få och olika upplagda. Strålsäkerhetsmyndighetens råd bygger på att ta paus i solen mellan klockan 11 och 15, söka skugga, ha kläder, hatt och solglasögon och använda solskyddsmedel där kläderna inte täcker. Tabletter finns inte med bland skydden. Läs om hur länge en flaska håller på sidan om hur länge solkräm håller.
Godkänt hälsopåstående för huden?
Kosttillskott får bara säga "bidrar till" om påståendet finns i EU:s förteckning, kommissionens förordning (EU) nr 432/2012. Där står för A-vitamin: "Vitamin A bidrar till att bibehålla normal hud". Påståendet får bara användas för livsmedel som åtminstone är en källa till A-vitamin.
Betakaroten som eget ämne finns inte i förteckningen. Det finns alltså inget godkänt påstående om att betakaroten i sig bidrar till normal hud, mer än den roll det har som förstadium till A-vitamin. Och påståendet betyder att A-vitamin behövs för att huden ska fungera normalt, inte att ett tillskott ger finare hud hos den som redan äter varierat.
Risker: rökare, tidigare rökare och asbestexponerade
Det här är den viktigaste uppgiften i hela artikeln. I ATBC-studien följdes 29 133 manliga rökare i Finland i fem till åtta år. De som fick 20 mg betakaroten per dag fick 18 % fler fall av lungcancer än de som inte fick det. I den amerikanska CARET-studien, som omfattade 18 314 rökare, tidigare rökare och personer som arbetat med asbest, fick deltagarna 30 mg betakaroten tillsammans med A-vitamin (retinol) per dag. Risken för lungcancer var 28 % högre än i placebogruppen, och studien avbröts i förtid.
Livsmedelsverket skriver, med hänvisning till EFSA, att rökare bör undvika kosttillskott som innehåller betakaroten på grund av ökad risk för lungcancer. EFSA:s utlåtande från 2024 säger samma sak: lungcancerrisken valdes som den avgörande effekten av betakaroten i tillskott, men underlaget räckte inte för att fastställa en övre gräns. EFSA skriver också att det inte finns något som tyder på att betakaroten från den vanliga kosten ger skada, och att den som inte röker bara bör använda betakarotentillskott för att täcka sitt behov av A-vitamin.
Studiedoserna, 20 och 30 mg per dag, är mycket högre än det du får från vanlig mat. Mängden i tillskott varierar, så läs innehållsförteckningen noga.
Biverkningar och gränser
Det vanligaste är den gulorange hudtonen. I CARET-studien gavs betakaroten tillsammans med A-vitamin, så blanda inte ihop olika tillskott på eget bevåg. EFSA har inte kunnat fastställa någon övre gräns för betakaroten i tillskott, så följ alltid doseringen på förpackningen och kombinera inte flera tillskott som innehåller samma ämne.
För färdigbildat A-vitamin, alltså retinol, anger de nordiska näringsrekommendationerna en övre gräns på 3 000 mikrogram RE per dag för vuxna. Livsmedelsverket råder gravida som tar tillskott att inte få i sig mer än 1 000 mikrogram A-vitamin i form av retinol per dag, eftersom för mycket retinol kan ge fosterskador. Tillskott med enbart karotenoider innebär enligt Livsmedelsverket inte samma risk. Läs alltid innehållsförteckningen så att du vet vilken form som ingår.
Vad passar bättre än tabletter?
Vill du ha mer betakaroten väljer du helst maten. En portion morötter, sötpotatis eller grönkål till middagen ger dig karotenoider tillsammans med fibrer och andra ämnen, utan att du riskerar att få i dig för mycket. För hudens skull är solskydd, fuktgivande vård och en varierad kost med bra fett viktigare än något enskilt tillskott. Du kan också läsa om andra ämnen som har godkända påståenden för hår och naglar, som selen, eller om kollagen som saknar godkänt påstående. Hela segmentet hittar du under Skönhet inifrån.
Vanliga frågor
Vad är betakaroten?
Betakaroten är ett orangegult färgämne i växter och den vanligaste karotenoiden i maten. Kroppen kan omvandla det till A-vitamin när det behövs, och därför kallas det ett förstadium till A-vitamin.
Ger betakarotentabletter brun hud utan sol?
Nej. Mycket betakaroten kan ge huden en gulorange ton, framför allt på handflator och fotsulor, men det är ingen solbränna och ger inget skydd mot UV-strålning. Tonen går tillbaka när intaget minskar.
Kan betakaroten ersätta solkräm?
Nej. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar skugga, kläder och solskyddsmedel, och tabletter finns inte med bland skydden. En sammanställning av sju studier tyder på en liten skyddande effekt först efter minst tio veckors intag.
Vad bidrar A-vitamin till när det gäller huden?
Enligt EU:s förordning 432/2012 är det godkända påståendet att A-vitamin bidrar till att bibehålla normal hud. Påståendet gäller A-vitamin, och betakaroten finns inte med som eget ämne i förordningen.
Vilka biverkningar och risker har betakaroten?
I två stora studier fick rökare och personer exponerade för asbest oftare lungcancer när de tog betakaroten som tillskott. EFSA skriver att rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten. Betakaroten ur vanlig mat har inte kopplats till skada.
Källor
- Livsmedelsverket: A-vitamin livsmedelsverket.se
- EFSA 2024: Scientific opinion on the tolerable upper intake level for preformed vitamin A and β-carotene (PubMed) pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 om godkända hälsopåståenden (EUR-Lex) eur-lex.europa.eu
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Skydda dig i solen stralsakerhetsmyndigheten.se
- ATBC-studien 1994, New England Journal of Medicine: The effect of vitamin E and beta carotene on the incidence of lung cancer and other cancers in male smokers pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- CARET-studien 1996, New England Journal of Medicine: Effects of a combination of beta carotene and vitamin A on lung cancer and cardiovascular disease pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Köpcke och Krutmann 2008, Photochemistry and Photobiology: Protection from sunburn with beta-carotene, a meta-analysis pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Carotenemia: a case report (PMC) ncbi.nlm.nih.gov
- Kapsetaki 2024, International Journal of Dermatology: Diet-induced carotenodermia, a literature review pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
WeLoveSkin ersätter inte vård. Har du besvär som inte går över, eller en fläck som förändras, kontakta vårdcentralen eller 1177.
Texten är skriven av Redaktionen. Ser du något som inte stämmer? Mejla info@weloveskin.se.
Mer under skönhet inifrån


